Sista inlagget for aret

Ok, sa jag ar inte den basta bloggaren cyber space nagonsin skadat, men det ar egentligen for att jag ar dar ute och lever mitt liv istallet for att sitta och skriva om det.

For er som inte foljer mitt liv i bilder pa ansiktsboken sa har foljande (intressanta) saker hant sedan jag skrev har sist:

Jag badade en vecka i ett vykort; dvs. jag var pa Hawaii en vecka. Jag var dar med min goda van Ilon och halsade pa hennes goda van Patrik, som nu sa klart aven ar min van. Det var forsta gangen pa flera ar som jag befann mig pa en typisk sol- och badsemester, vilket i praktiken innebar att man inte gor annat an att lapa sol pa stranden hela dagarna och doppa sig i havet mellan varven. Ibland har man det riktigt bra. Ibland ar livet inte en hynda. Tack vare mina iranska gener blev jag inte bara brun som en pepparkaka, utan aven brunare! Jag blev sa brun att jag faktiskt var brunare an Dr. Jackson pa skolan, som ar afroamerikanska. How about that!

Vad mer intressant har hant i mitt liv sedan jag skrev har sist?

Jag spenderade en hel manad med att gora det jag kom hit for att gora, alltsa plugga. Jag pluggade som om jag aldrig pluggat forr. Jag skrev uppsatser for brinnande livet, jag stannade uppe om natterna och pluggade infor diverse slutprov. Nja, ok -kanske inte riktigt sa mycket, men...jag pluggade mycket. Nu ar det tack och lov over och jag har lov i en hel manad, woop woop som det heter har i Cali!

Till julen akte jag upp till Seattle for att fira med farbror, hans lilla familj och farmor. Det var kul att traffa farmor igen eftersom hon hade hunnit aka till Iran flera manader innan jag flyttade till USA, sa det var ett kart aterseende. Trakigt nog var nastan hela hushallet sjukt och det var snokaos i staden, sa det fanns inte mycket att gora om dagarna an att vila och lasa bok. Sa har i efterhand var det nog precis vad jag behovde efter den galna finals-perioden som varit.

Julafton spenderades i ett kopcentrum med farbror och symfonin och den klassiska jullunchen at vi pa McDonald's. Nar vi kom hem hjalptes jag, farbror och faster at att laga svensk julmat, dvs. jag rullade kottbullar, vi kokade potatis som vi sedan bestamde oss for att gora om till mos eftersom ingen av oss egentligen tyckte om kokta potatis och jag dekorerade hot dogs till prinsar. Farmor ville ocksa vara med pa ett horn, sa hon fick lov att gora persiskt ris och kottgryta.

Nar jag kom in i koket och kande doften av varm glogg fylldes ogonen av tarar. Det var en valbekant doft och annu godare smak. Gud sa jag saknade min familj just da.

Efter middag och julklappsutdelning spenderade vi resten av kvallen med att spela kort, vilket var mysigt. Aven om jag befann mig milslanga vagar fran min familj och mina goda vanner och aven om jag inte hade haft en spektakular julhelg sa kandes det trots allt mysigt att vara med slakten for...nar allt kommer omkring sa ar ju julen till for just det; att umgas med familjen.

Pa nyarsmorgon sa aker little miss Fresh ner till den syndigaste staden av alla for att fira in det nya aret med sina basta tjejkompisar har i USA. Vart liga bestar av tva svenskar, en britt och en aussie. Det kan inte bli annat an succee! Far se om nagon av oss rakar gifta oss dar; Nikki -den brittiska tjejen -har redan kollat upp priser och ar pa jakt efter en sloja. This ought to be interesting...

Vi far val se nar jag skriver nasta gang och vad som har hant i mitt liv da! Tills dess... HAPPY NEW YEAR!!!

Karlek,
Sandy