Vanner,
Min San Francisco-tid ar officiellt over. An end of an era. Jag trodde mig veta hur svart det skulle bli att ta avsked fran alla mina nya vanner och min hemstad sedan tio manader tillbaka, men jag hade ingen aning.
Jag hade ingen aning om att jag skulle ma fysiskt daligt over att behova lamna San Francisco; att jag inte skulle ha nagon aptit, att separationsangesten skulle satta sig som en klump i magen och att jag skulle vara nara till grats om vartannat (gud, sa dramatisk jag later nu, haha!)
Att ta avsked av vannerna var by far det svaraste dock, for i arlighetens namn vet jag inte nar jag kommer att fa traffa dem igen och aven om/nar jag gor det, sa kommer det inte att vara samma sak som nar vi alla bodde i San Francisco det dar aret i varan ungdom.
Som tur ar kommer jag att forsoka traffa de som bor narmast inom en snar framtid. Silje fran Norge som jag tog avsked av i december kommer och halsar pa mig i slutet av Juni, och forhoppningsvis kommer jag att kunna aka och halsa pa henne och de andra norrmannen i Oslo i slutet av sommaren. Engelsmannen planerar jag att besoka nu i host ocksa. Vore aven roligt att gora en tripp till Amsterdam nasta var. Den som lever far se! Hoppas bara att tid och pengar kommer att finnas till nagra spontana weekends runt om i Europa for att halsa pa vannerna.
Som med manga andra sa har man ju kontakt med de man vill ha kontakt med, och med de som man ar riktigt nara spelar det egentligen inte sa stor roll hur lang tid som flyter forbi innan man ses nasta gang. Med riktigt goda vanner ar det precis som att tiden har statt stilla medan man har varit ifran varandra, och man tar vid dar man slutade sist helt enkelt.
I skrivande stund ar det dock inte manniskorna jag tanker pa i forsta hand vad kommer till saknad, utan det ar den speciella San Francisco-atmosfaren, miljon och dess omgivning som det slog mig att jag inte kommer att se pa minst ett ar. Alla de gator jag har gatt pa, mina favoritmatsallen, barer et cetera. Idag slog det mig att jag inte kommer att kunna vara dar.
En annan sak som jag kom pa mig sjalv var aven att jag inte kunde sluta prata om San Francisco med vannerna har i LA. Jag har blivit en san dar manniska som kan borja prata om sitt utbytesar oavsett samtalsamne. Jag blev nastan irriterad pa mig sjalv.
Naval... Nu ar jag i alla fall nere i LA hos familjevannerna Khosroe & Gloria. Det kanns skont att komma ner hit till sodra Kalifornien som en liten mellanlandning innan hemresan till Svedala.
Idag tog Glorias systerdotter Crystal mig till Huntington Beach, dar vi promenerade pa stranden i nagon timme och pratade om allt och ingenting (hur trevlig manniska som helst!), for att sedan ata lunch pa en typisk amerikansk diner langst ute pa piren. Trots att vi var matta, tyckte vi att vi fortjanade lite glass efterat ocksa.
Nu pa kvallen har jag bara tagit det lugnt; kanner mig helt utmattad. Nastan lite avtrubbad. Jag kan inte komma pa vad jag vill gora har och kanner att kroppen, hjarnan och sjalen ar trott.
Forhoppningsvis blir det battre efter att ha fatt sova ut ett par dagar och fangat lite mer sol :)
Puss och kram pa er alla; langtar efter er!!
Karlek.
fredag 29 maj 2009
onsdag 13 maj 2009
Finals 1-0 Sandy
Ok, sa det blev ingen uppsats producerad inatt. Jag hann inte lasa det antal sidor som jag hade bestamt att jag skulle gora innan jag kunde borja skriva. Nu har jag last halva 'Imagining Argentina' sa nu blir det lite allmant googlande om bade den boken och den andra, 'Pereira Declares', innan jag faktiskt kan skriva uppsatsen.
Vore riktigt nice om jag blev klar med uppsatsen inatt sa att jag kunde borja tentaplugga infor min finals i 'Ethnicity&Nationalism'-kursen. Dessutom behover jag korta ned min research paper till mandag. Och sen skulle jag aven behova ha tid att skriva pa min hemtenta i 'Terrorism'-kursen som ska in den 21:a.
Stressed much? Tur att min syssling Thomas overraskade med sin senaste singel som kom med posten idag, sa nu lyssnar jag till hans lugna och skona toner. Rent objektivt sa maste jag nog skriva att finlandssvenska kanske ar den mysigaste svenska dialekten av alla. Rent objektivt, alltsa.
Na, nu ska det googlas for brinnande livet. Hoppas att det blir ett lika mellan mig och finals inatt; klockan ar ju bara barnet sa det kan nog ga! Positivitet folks, positivitet!
Vore riktigt nice om jag blev klar med uppsatsen inatt sa att jag kunde borja tentaplugga infor min finals i 'Ethnicity&Nationalism'-kursen. Dessutom behover jag korta ned min research paper till mandag. Och sen skulle jag aven behova ha tid att skriva pa min hemtenta i 'Terrorism'-kursen som ska in den 21:a.
Stressed much? Tur att min syssling Thomas overraskade med sin senaste singel som kom med posten idag, sa nu lyssnar jag till hans lugna och skona toner. Rent objektivt sa maste jag nog skriva att finlandssvenska kanske ar den mysigaste svenska dialekten av alla. Rent objektivt, alltsa.
Na, nu ska det googlas for brinnande livet. Hoppas att det blir ett lika mellan mig och finals inatt; klockan ar ju bara barnet sa det kan nog ga! Positivitet folks, positivitet!
tisdag 12 maj 2009
Finals, oh how we love finals
Da har alltsa finals-perioden officiellt dragit igang. Den har terminen har jag dock inte lika mycket som forra; bara en hemtenta, salstenta, uppsats och forkortning av en uppsats. Piece of cake och jag sager bara BRING IT ON! Fran och med ikvall ar det jag mot finals och min malsattning ar att hinna beta av sa mycket som mojligt sa att jag kan unna mig sjalv lite festligheter som exempelvis Bay to Breakers, som ar nu pa sondag.
Ikvall (las inatt) ar min malsattning att skriva en uppsats fran titel till sista punkten. Den ska vara pa 5 amerikanska sidor, vilket innebar 2,5 svenska. Min utmaning ligger egentligen i forarbetet; det ar en jamforande uppsats om tva romaner och jag har last ungefar 1 av dem. Darfor sager logiken att jag bor satta igang med den andra boken asap. Alltsa nu.
Jag ger en rapport om hur det gar, men tills vidare kommer jag att forestalla mig Argentina.
Ikvall (las inatt) ar min malsattning att skriva en uppsats fran titel till sista punkten. Den ska vara pa 5 amerikanska sidor, vilket innebar 2,5 svenska. Min utmaning ligger egentligen i forarbetet; det ar en jamforande uppsats om tva romaner och jag har last ungefar 1 av dem. Darfor sager logiken att jag bor satta igang med den andra boken asap. Alltsa nu.
Jag ger en rapport om hur det gar, men tills vidare kommer jag att forestalla mig Argentina.
måndag 11 maj 2009
...och nu lite bilder saklart! :)
Egobild ar ju ett maste for att halla er uppdaterade om hur jag ser ut, haha!
Pappas kusin Ghasem
Jag och min syssling Omead :)
Jag och pappas kusiner Mohsen och Davoud
Venice Beach, oh yeah!
Davoud och jag; han ar sa lik min farmor!
Anna, Davoud och jag
Jag, pa Rodeo Drive
Jag och tia Anna :)
Cheerleaders fran Monroe High School, LA
Jag och tia Anna
Tribute till slakten
Som jag skrev i forra inlagget sa hade jag ju halsat pa mina slaktingar nere i LA och det var hur underbart som helst! Min pappas kusin Davoud ar nog den snallaste manniskan ever och hans underbara fru Anna, som jag numera kallar Tia Anna (faster pa spanska) ar helt...fantastisk.
Anna ar...ja, hon maste nastan upplevas! Hon ar en kort liten mexikanska, sa sprallig och busig och med henne ar det aldrig en lugn stund. Hon ar hur snall och generos som helst och bjuder valdigt mycket pa sig sjalv. Vi spenderade dagarna med att prata och skratta om vartannat. En fantastisk manniska helt enkelt.
Det var kul att traffa pappas kusiner ocksa; jag hade inte traffat dem pa fyra ar och det var kul att lara kanna dem battre; alla tog hand om mig valdigt val och tyckte att jag kunde kalla dem saval farbror som kusin. Det var sa mysigt forsta kvallen nar jag hade kommit ner dit; da satt jag, Davoud och Anna i koket och at persiskt brod (noun barbari) med persisk korsbarssylt (sa gott!!!) och drack te medan Davoud berattade sina barndomsminnen av min pappa och min farmor, som alltsa ar hans faster. Jag blev nastan lite rord, sentimental som jag ar.
De som kanner mig vet att jag ar valdigt familjar som forsoker halla kontakten med de slaktingar som star mig narmast, och jag tycker att det ar sa harligt och mysigt att spendera tid med mina kusiner, sysslingar etc. etc. Ni ar en del av mig och jag ar en del av er.
Karlek till min familj och mina slaktingar dar ute i den stora vida varlden. Ingen namnd, ingen glomd. Ni betyder alla sa oerhort mycket for mig!
Anna ar...ja, hon maste nastan upplevas! Hon ar en kort liten mexikanska, sa sprallig och busig och med henne ar det aldrig en lugn stund. Hon ar hur snall och generos som helst och bjuder valdigt mycket pa sig sjalv. Vi spenderade dagarna med att prata och skratta om vartannat. En fantastisk manniska helt enkelt.
Det var kul att traffa pappas kusiner ocksa; jag hade inte traffat dem pa fyra ar och det var kul att lara kanna dem battre; alla tog hand om mig valdigt val och tyckte att jag kunde kalla dem saval farbror som kusin. Det var sa mysigt forsta kvallen nar jag hade kommit ner dit; da satt jag, Davoud och Anna i koket och at persiskt brod (noun barbari) med persisk korsbarssylt (sa gott!!!) och drack te medan Davoud berattade sina barndomsminnen av min pappa och min farmor, som alltsa ar hans faster. Jag blev nastan lite rord, sentimental som jag ar.
De som kanner mig vet att jag ar valdigt familjar som forsoker halla kontakten med de slaktingar som star mig narmast, och jag tycker att det ar sa harligt och mysigt att spendera tid med mina kusiner, sysslingar etc. etc. Ni ar en del av mig och jag ar en del av er.
Karlek till min familj och mina slaktingar dar ute i den stora vida varlden. Ingen namnd, ingen glomd. Ni betyder alla sa oerhort mycket for mig!
Far det lov att vara lite dubbelt dubbelt och stress vid sidan om?
Hej vanner!
Ledsen att jag inte har uppdaterat bloggen pa ett tag; jag var nere i LA for ett par veckor sedan for att halsa pa slaktingarna och sen sa kampade jag som bekant med en research paper. En uppsats som det senare visade sig att jag hade skrivit dubbelt sa mycket pa. Bra Sandra, bra. A andra sidan kan det ju verka som att jag ar en overambitios student som tycker att det ar roligt att skriva tio sidor med enkelt radavstand, nar de andra i klassen har skrivit med dubbelt ELLER sa kan det ju verka som att hon den dar utbytesstudenten ar for lat for att faktiskt lasa igenom anvisningarna infor uppsatsskrivandet. Jag tror att det ar det forstnamnda dock.
Nu borjar ju min tid har i San Francisco lida mot sitt slut och nu borjar paniken smatt krypa fram. Separationsangesten som jag kande forra veckan har namligen overgatt i ren och skar stress. Jag ar ju for sjutton inte fardig med den har staden an ju!! Det finns sa manga platser har i norra Cali som jag annu inte ens besokt eller kommer att hinna besoka pa mina knappt tva veckor som jag har kvar har, for att inte namna alla trendiga och coola utestallen, cafeer, butiker etc. etc. That's it, jag maste alltsa komma tillbaka till den har staden inom en snar framtid, sa ar det bara.
Enjoy the pics och vi ses snart!
Ledsen att jag inte har uppdaterat bloggen pa ett tag; jag var nere i LA for ett par veckor sedan for att halsa pa slaktingarna och sen sa kampade jag som bekant med en research paper. En uppsats som det senare visade sig att jag hade skrivit dubbelt sa mycket pa. Bra Sandra, bra. A andra sidan kan det ju verka som att jag ar en overambitios student som tycker att det ar roligt att skriva tio sidor med enkelt radavstand, nar de andra i klassen har skrivit med dubbelt ELLER sa kan det ju verka som att hon den dar utbytesstudenten ar for lat for att faktiskt lasa igenom anvisningarna infor uppsatsskrivandet. Jag tror att det ar det forstnamnda dock.
Nu borjar ju min tid har i San Francisco lida mot sitt slut och nu borjar paniken smatt krypa fram. Separationsangesten som jag kande forra veckan har namligen overgatt i ren och skar stress. Jag ar ju for sjutton inte fardig med den har staden an ju!! Det finns sa manga platser har i norra Cali som jag annu inte ens besokt eller kommer att hinna besoka pa mina knappt tva veckor som jag har kvar har, for att inte namna alla trendiga och coola utestallen, cafeer, butiker etc. etc. That's it, jag maste alltsa komma tillbaka till den har staden inom en snar framtid, sa ar det bara.
Enjoy the pics och vi ses snart!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)