Tjusningen i att inte göra någonting

Man kan säga att jag har varit ledig i två dagar nu, och man kan säga att jag har njutit av varenda minut av dessa dagar. Jag har ägnat dagarna åt ren lyx; dvs, jag har lekt tonåring och gått upp senare än 12 och varit vaken långt efter spöktimmen. Jag har spenderat dagarna med att göra absolut ingenting. Eller ok, klart jag har gjort saker. Jag har t.ex. uppdaterat min CV och översatt den till engelska. Jag även låtit engelsmannen briljera med sin kunskap i design så att min engelska CV numera ser riktigt proffsig och tjusig ut. Jag har även försökt röja undan i mitt rum, som även fungerat som förråd under tiden då jag inte bodde här hemma i Jakan. Oh, en annan sak som jag gjorde idag var att tvätta för första gången. Jag vet vad ni tänker, men sist jag bodde här hemma var jag 19 år och då skötte mamma tvätten. Nu ska jag försöka vara vuxen så långt det går och sköta min egen tvätt.

Vad mer har jag gjort? Jag har inlett anorektisk januari i sedvanlig ordning och försökt att inte äta någonting onyttigt idag. Det gick faktiskt bra idag! (första dagen). Min nya grej är att inte äta något efter halv åtta om kvällarna, inte småäta och inte äta godis, choklad och annat syndigt gott.

Imorn kommer det dock att brytas eftersom jag ska till Uppsala för att fira att uppsatsen är inlämnad och att denna termin är över så gott som! Det ska bli kul att festa med gänget igen; det är en rolig skara människor som jag hade turen att lära känna förra terminen och jag hoppas att jag fortfarande får vara med och leka även om jag inte läser ihop med dem den här terminen som kommer. Jag ska ju vara riktigt seriös och läsa examensterminen nu i vår...det ni! Den här dagen låg väldigt långt borta när jag först började lärarutbildningen hösten 2004. Fem år senare är jag äntligen här, och om jag ska vara ärlig skrämmer det mig något oerhört. Jag känner mig ärligt talat inte alls redo för allt ansvar som läraryrket de facto innebär. Bara tanken av att planera upplägg för flera kurser, lektioner etc. får mig att vilja leta efter pistoler på ebay (skämt för er som tror att jag skulle vara suicidal på riktigt). Skämt åsido; jag känner obehag blandat med nervositet och stress. Jag är rädd helt enkelt. Cold feet much? I think so.